Här finns kyrkan som stod klar 1831 och invigdes av biskop Tegner 1835. Den är en typisk Tegnerkyrka som bevarat sin karaktär genom olika renoveringar. I kyrkbyn fanns förr bl a skola, mejeri och två affärer. Skolan har blivit sockenstuga, mejeriet och affärerna bostäder. Elin Wägner byggde ett hus, Lilla Björka och bodde där från senare hälften av 1920-talet till sin död 1949. I direkt anslutning till Lilla Björka finns hembygdsparken med hembygdsgården. I kyrkbyn finns också en Caltex-mack i 1950-tals tappning.
Byarna i Berg
Utmärkande för Bergs socken är den genuina landsbygdskaraktären. Bergs socken består av en liten ”kyrkby” och många små byar, där var och en har sin egen karaktär. Den äldre bebyggelsen härstammar från Laga skifte som genomfördes under mitten av 1800-talet. Många hus flyttades men bykänslan finns kvar.
När vi gör en presentation av byarna i Berg väljer vi att göra det rotevis. Rote kan ha olika betydelse men vi går efter den roteindelning som prästen hade när han höll husförhör. De flesta rotarna består av flera byar. Jord- och skogsbruk har dominerat byarna. Idag finns många yrken representerade och många pendlar till intillliggande tätorter. Väg 30 passerar utmed socknens västra gräns.
Björka rote omfattar byarna Björka, Sörskog, Vinninge samt prästgården. Den är på många ställen sammanslingrad med Herrgårdens rote. Här låg också den medeltida kyrkan vid Bergsjön. Kyrkan revs när den nya kyrka byggdes, men kyrkogården finns kvar och platsen där kyrkan låg är utmärkt. Byarna Björka och Vinninge har gamla anor. Sörskog beskrivs av Elin Wägner som en präktig dotterby till Lädja uppkallad efter sitt läge söder om Lädja.
Ernatorps by är en egen rote. Den har kvar sin egen karaktär av medeltida radby med tätt liggande gårdar och med i stort sett oskiftade inägor. Byn är känd sedan medeltiden men fornlämningar i omgivningen vittnar om bosättningar under bronsåldern. Med sin bebyggelse, åkrar och stenmurar är byn bland de mest värdefulla i länet.
Herrgårdens rote omfattar Bergs Säteri och de fastigheter som tidigare var torp under gården. Säteriet bildades under 1600-talet, då ett antal gårdar med anor från 1300- och 1400-talet sammanfördes under en ägare. Säteriet har under 1700- 1800-talen ägts av olika släkter. Nuvarande huvudbyggnad fick sin andra våning 1799. Under gården fanns tidigare förutom ett husartorp, ett stort antal torp och backstugor av vilka många idag finns kvar som egna fastigheter. Säteriet är idag privatbostad.
Hjulatorps rote ligger längst i sydöst. Till den hör byarna Hjulatorp och Torshult. I Hjulatorp finns en hällristning, troligtvis från äldre bronsåldern (3500 år före vår tid). Hällristningar är ovanliga i Småland. I Torshult kan den som vill pröva sin kondition bestiga den trevliga ”Torsa kulle”.
Till Holma rote hör byarna Holma, Hagstad, Ramsås, Fagerås och Geboda. Hagstad och Holma ligger högt och bjuder på en härlig utsikt över bygden. Holmas ålder bekräftas av ett stort bronsåldersröse och av på senare tid funna ristningar i berghäll. Holma har fortfarande karaktären av en klungby. Fagerås var förr säteri och byn ligger tillsammans med Ramsås centralt vid riksväg 30.
Lädja är socknens största by. De jordbruks-historiska spåren är omfattande med förhistoriska röjningsrösen, stenmurar, äldre vägar och välbevarad 1800-talsbebyggelse. Idag är det endast ett fåtal som lever enbart på jord- och skogsbruk. Byn ligger på sydsluttningen till Lädja sjön. Skiftet under mitten av 1800-talet och nyare bebyggelse har gjort att bebyggelsen är relativt utspridd. I byn finns ett missionskapell från 1920-talet (privatägt) och en skolbyggnad som ägs av Lädja badplatsförening. Vid Lädjasjön finns en badplats.
Till Lövhults rote hör förutom Lövhult med Ekenäs också Slätthult, Boanäs, Bjursjö och Håknahult. Roten finns väl dokumenterad, dels genom gamla kartor, dels genom Harry Danielssons forskningar. Boende i byn Lövhult kan spåras till tidigt 1600-tal och har hela byn har varit en enda stor släktgård. Jordbruksfastigheten Bjursjö ägs och förvaltas av stiftelsen Gustafs Bjursjö som har som mål att bibehålla de värden som är knutna till fastigheten vad gäller odlingslandskap, skog och övrig natur.
Matkulls rote omfattar byarna Matkull, Källehult, Bredhult och Bölsmåla. I Matkull fanns förr socknens gästgiveri med en rik historia. Gästgiveriet har anor från slutet av 1600-talet, men i slutet av 1700-talet skrev skalden Johan Henrik Kjellgren att det inte var något vidare beställt med maten i Matkull. I Matkull fanns också en skola. Byarna ligger centralt utmed väg 30.
Rösås rote omfattar Rösås, Bråt, Hult och Lunden. Detta är en sjörik trakt och byarna ligger vackert nära Lången, Bråtsjön och Lundasjön. Här går också vattendelaren mellan Lagans och Mörrumsåns sjösystem. Rösås har karaktären av en medeltida klungby. Här bodde Elin Wägners väninna Flory Gate. Stugan i Bergs hembygdsgård är flyttad från Hult. Hultaklint med Singoallas grotta besöks av flera hundra människor varje år.
Sandviks olika gårdar bildar en egen rote utmed sjön Stråkens östra strand. Byn hade förr en omfattande småhusbebyggelse i sin norra del som kallades Torparstan. Genom denna slingrade sig Storgatan, som också förr var barnens skolväg till Matkulls skola. Endast ett fåtal av dessa småstugor finns kvar i dag.