Sockenrådet - historik och verksamhet

Sedan Bergs sockenråd bildades 1988 har en rad stora och små frågor varit på dagordningen. Från de allra första åren kan nämnas att sockenrådet satte upp den anslagstavla som fortfarande finns intill kyrkan. Den lackade kartan är gjord av Håkan Andersson från Hult. Bussförbindelsen, för gymnasieleever och andra resenärer, som går från Lammhult, över Berg och Åby, till Växjö är ett resultat av sockenrådets arbete. Sockenrådet stöttade också på olika sätt tankarna på ett föräldrakooperativt daghem. 

På sockenstämman1989 var talmannen Tage G. Peterson (uppvuxen i Hagtorpet, Berg) gäst , vilket resulterade i en fullsatt bygdegård och den (hittills) mest välbesökta stämman. Enligt dokumentationen som finns så fick ”kurirer sändas i panik för att plundra frysboxar på bullar och sockerkakor”…

Ganska snart engagerade sig sockenrådet för fler bostäder, framför allt hyreslägenheter, i bygden. Våren 1991 hade en möjlig tomt, åkern invid hembygdsgården, utkristalliserat sig. Avsikten var att bygga 6-8 marklägenheter.

Bergprojektet: Hösten 1991 fick Bergs sockenråd en förfrågan från Växjö kommun. Kommunen ville på försök genomföra ett utvecklingsprojekt i Berg. Tanken var att bilda en ”frisocken” och samla alla typer av bidrag från olika myndigheter och ge det som ett friare ekonomiskt stöd för socknens utveckling. En halv miljon kronor avsattes, vilket bland annat skulle finansiera en projektledare på halvtid. Gunilla Skogström anställdes under ett år.

Det redan påbörjade arbetet för nya lägenheter i Berg inkluderades i Berg-projektet. Ritningar togs fram, det kommunala bostadsföretaget involverades. Men frågan gick i sank när Växjö kommun beslutade att inte längre gå i borgen för byggprojekt. Den rådande lågkonjunkturen gjorde också sitt till.

Under Berg-projektet arbetade man också intensivt med att få tillstånd en ny affär i bygden, sedan affären i Bredhult lagts ner. Planer togs fram för att bygga en ny affär i korsningen väg 30 och väg 126 och driva den som ekonomisk förening. Överklaganden och den djupa lågkonjunkturen stjälpte även detta projekt.

Två tunga delar inom Bergprojektet – lägenheterna och affären – gick alltså på pumpen. Trots att så oerhört mycket arbete lades ner och att båda projekten verkade vara ekonomiskt realistiska. Besvikelsen var stor!

Positivt från Bergprojektet var ändå att Bergbladet startades och att en företagarutbildning genomfördes. Sockenrådet fick dessutom behålla de projektpengar som inte förbrukats under året för kommande utvecklingsprojekt. Och kanske också kraftsamlingen kring Bergprojektet så småningom blev drivkraften till Bergveckan!

Efter Berg-projektets slut 1993 blev de ärenden som drevs i sockenrådet mindre och mer konkreta. Dansbanan vid bygdegården byggdes med gemensamma krafter av sockenrådet. Fler informationsbroschyrer, bland annat om Singoallas grotta, togs fram. Fotbollsplanen i Berg sponsrades med gräsfrön och fotbollsmål och blev åter spelbar. Behovet av en träffpunkt vintertid löstes med pub-aftnar, till att börja med i hemvärnsgården i Furuledet, senare i bygdegården. 

Aktiviteter för social gemenskap och vi-anda dominerar senare delen av 1990-talet. Sockenrådet ordnar danskurs, jägarexamenskurs, matlagningskurs och fotbollsturnering. Pub-kvällarna fortsätter ännu några år och höjdpunkten på året är Bergveckan, ett initiativ som visat sig bli riktigt lyckosamt.

2000-talet inleds med att bergsocken.se, bygdens egen hemsida skapas. Trafikfrågorna är ständigt på dagordningen och sockenrådet får – till sin förvåning – positiv respons på kraven på nedsatt hastighet i både Lädja och Berg. Bergveckan, där sockenrådet även har samordnande uppgifter, tar allt mer kraft. Sockenrådet har även haft en ”egen” dag, sista lördagen. Kolmila och tjärbränning är publikdragande aktiviteter som prövas på.

Sockenrådet står i dag som arrangör för vissa årliga traditioner i bygden, exempelvis att julgranen kommer upp på kyrkbacken och att granen dansas ut. 

Vid sidan om aktiviteterna för ökad gemenskap har sockenrådet agerat som ”bygdens röst”. Exempelvis när fritids på Bergslunds förskola var hotat 2003. Eller som 2011, när busslinjer är på väg att dras in och pendlingsmöjligheterna hotas. När Bergs kyrka stängdes 2009, utan att det kom någon information från kyrkligt håll var det också självklart för sockenrådet att kalla till informationsmöte.

Sockenrådet har deltagit i de landsbygdsträffar som ordnats av Växjö kommun och länsbygderådet. Sockenrådet har också grundligt gått igenom remisser, som exempelvis översiktsplaner och landsbygdsprogram. 

Bergbladet har regelbundet tryckts och delats ut till hushållen av sockenrådet sedan starten och börjar närma sig sin 200:e utgåva. Bladet finns också i digital form på bergsocken.se.

Med detta som bakgrund har det också varit självklart att sockenrådet agerat projektägare när intresse väckts för olika leaderprojekt, som är en del av EU:s landsbygdsstöd. 

Leaderprojektet KNUFF: Drevs under ett halvår 2010 med Maria Richter Simsek som projektledare.  Det kan mest beskrivas som en förstudie, där olika utvecklingsprojekt identifierades och inleddes. Tanken var att utveckla både gemenskapen i bygden och stärka entreprenörskap och företagande. Se mer i slutrapporten som finns under dokument. 

Leaderprojektet Lärande bygd: Drevs under två år med start hösten 2010. Även detta med Maria Richter Simsek som projektledare. Syftet var att utveckla engagemangsmetoden för en gemensam utveckling i bygden. Det handlade också om att utveckla bygdens sevärdhet Lilla Björka och att göra bygdens samlade kunskap mer synlig.

Leaderprojektet Branding Berg: Efterföljande leaderprojekt genomfördes under 2011. Cissi Hedstig och Sofia Asplund var projektledare. En ny hemsida togs fram med betydligt fler funktioner och mer information än den tidigare. Nätverksträffar med företagare genomfördes, som efterföljare till Knuff, samt en rad aktiviteter för att utveckla ungdomars möjligheter i hembygden.

Det administrativa arbetet med att driva sådana leaderprojekt är omfattande och det är inte alltid så lätt att se vilken "nytta” projekten gör. Men vi kan se att projekten inneburit att nya människor engagerat sig i Bergs föreningsliv och i arbetet för Bergs framtid.

Senare delen av 2010-talet engagerade sig sockenrådet i ett projekt för mobilsamåkning. En ny teknisk plattform som hade utvecklats i Tolg användes. Tanken var god men användningen lyfte dock aldrig och efter några år lades projektet ner.

Utvecklingsarbete: Sockenrådet har även efter leaderprojekten vid flera tillfällen ordnat "utvecklingsdagar" av olika slag för att ta tillvara sockenbornas initiativ och idéer. Trafiksäkerheten är en fråga som återkommer i dessa sammanhang. Det handlar om bristen på cykelvägar, dåligt belysta och dåligt placerade busshållplatser. 2018 höll sockenrådet en omfattande rundvandring med representanter för kommunen, Trafikverket med flera ansvariga myndigheter, för att i konkret handling peka på bristerna. Vi har därefter återkommande stött på politikerna, även i form av debattartiklar, men responsen från makthavarna är minimal.

Frågan om vad som kommer att hända med sockenstugan, som ägs av Lammhults församling, blev högaktuell under 2021 då en försäljning tycktes närma sig. Ett öppet digitalt möte hölls under våren och utmynnade i att socknen bedömer det svårt att driva sockenstugan i egen regi. Däremot är det ett starkt önskemål att sockenstugan även i framtiden får en roll för bygdens utveckling, främst som lägenheter.  Sockenrådet fick uppdraget att utforma en enkät som ställde frågor om intresset för lägenheter i lokaler, men som också frågor om vad man saknar i bygden, vad man vill utveckla, om man är intresserad av att engagera sig i bygdens utveckling osv. Resultatet visade också på stort engagemang från sockenborna och många positiva förslag. 

En viktig fråga 2022 är att få till stånd en gångväg från bygdegården till kyrkbyn, inte minst för att förskolans barn ska kunna lämna sin gård på ett trafiksäkert sätt. Frågan är dubbelt aktuell då idrottsföreningen Bergslunds GOIF återuppstått efter ett upprop från sockenrådet. Med mer aktivitet på gamla fotbollsplanen, numera Björkängen, krävs att det går att röra sig i området utan risk.